
Utdrag från fastighetskartan © Lantmäteriet 452076

Utdrag från Laga skifteskarta 1848 (Lantmäteriet)
Marielund var en backstuga under Västregård och fanns enligt husförhörslängden åren1785-1792 till 1808 -1820. Redan tidigare (1781- 1785) fanns en backstuga på samma ställe under Östregård med samma inneboende. På kartan syns att det har funnits två hus, och det verkar som om de vid Storskiftet tillföll olika gårdar.
Personer som bott på Marielund/Storelycke
I husförhörslängden 1781-1785 finns Kerstin Hansdotter f. 1736, sonen Magnus f. 1770. Inhyses är systern Anna Hansdotter f. 1736, död 1786, pigorna Kierstin Larsdotter f. 1745 och Annika Larsdotter f. 1746 samt under en kort tid Kjerstin Sunesdotter med sonen Sune f. 1786. Dessa personer är strukna i nästa husförhörslängd. Då finns i stället Johan Lejon f. 1737, d. 1804, avskedad soldat, samt hans hustru Maja/Maria Sunesdotter, f.1747. De har vigts 15/6 1777. Johan var då änkling. Efter mannens död flyttar Maja till Kalvsvik 1806 men återvänder 1811. Hon dör 1812. Sonen Nils Johansson är född 1779.
Backstugan byter troligen namn till Storelycke och blir torp under Storegård i samband med Storskiftet. Nils Johansson bor kvar tillsammans med hustrun Catharina Larsdotter f.1775. De får sönerna Petter 1801 och Johannes 1805. Nils Johansson är vargeringskarl (med i en reservtrupp). Hela familjen är struken i husförhörslängden 1808 – 1820.
Ibidem: Avsked. soldaten Pehr Sjöström, f 1734 d.1793 med hustrun Kierstin Jonsdotter f. 1738.
Börje Håkansson f. 1766 inflyttad från Kalvsvik 1807. Hustrun Malin Johansdotter, f. 1764. De gifter sig 27/12 1807. Börje står som änkeman.
Personerna under Ibidem bor sen i Östrelycke under Östregård.
Källor
Skatelövs husförhörslängder
AI:3 sid 35, AI:4 sid 37, AI:5 sid 54
Torpgrund ej återfunnen. Troligen har torpet funnits på läget enligt kartorna ovan.
Anm. Ibidem betyder på samma ställe.
Torpet Marielund under Vrankunge Östregård.
Kompletterande text av Ingolf Berg:
1839 avlider hustrun Anna Stina Månsdr. I Marielund och efterlämnar änklingen Johannes Petersson. De hade inga barn. Den gamla stugan värderades till tre Riksdaler Banco. Ett får med lamm var alla djur som fanns på torpet. Möblemanget bestod bl.a. av bord, skåp, två stolar, två kistor, väggur, spinnrock, häckla och vävstol. Man åt på trätallrikar och det fanns lerfat för förvaring och uppläggning. Sedvanliga kärl var kar, tinor, två kärnor, så, vattenspann, etc. Säng- och gångkläder var det sparsamt med. Några kopparsaker fanns inte, endast två järngrytor och ”stinkakejärn” (pannkakslagg). En ljusstake i malm var allt. Verktyg för snickeri och åkerbruk var bl.a. såg, hammare, tång, navare, fil m.m. och för åkern olika slags hackor, skära, lövskära, lie, spade, yxor m.m. Några redskap för dragare fanns inte.Bland de begränsade tillgångarna noteras även en gammal båt samt fem nät, en ålrev och angelredskap. Inventariet värderades till 14 och skulderna uppgick till 11 Riksdaler Banco. Behållningen blev således 3 Riksdaler till änkemannen efter inbördes testamente.
Källa: Kinnevalds häradsrätts arkiv (SE/VALA/01552), Volym F II:23, nr 325

